RÅD TILL KUNDEN

h1swe
h2swe
h3eng
h4swe
h5swe
h6swe
estonia_square_label_64 united_kingdom_square_label_64 finland_square_label_64 sweden_square_label_64

RÅD TILL KUNDEN

ALLMÄNNA FÖRBEHANDLINGSKRAV AV TRYCKERIET PAAR

 

Kort översikt över förutsättningarna:

  • Helst pdf-fil enligt standarden PDF/X-1a:2001, lämplig för tryckning.
  • Utfall (bleed) 3–5 mm i varje kant.
  • CMYK-färgskala eller Pantone-färger.
  • Bilder: 300 ppi.
  • Svart text 100% svart och med övertryck (overprint).
  • Utan montage, dvs varje sida ligger på en separat sida i PDF-filen.

Insändning av tryckfiler:

  • FTP-server: ftp.paar.ee
  • e-post: repro[at]paar.ee
  • på USB-minne, CD/DVD
  • via filöverföringstjänster (såsom WeTransfer.com, Dropbox, Ge.tt osv)

KRAV PÅ TRYCKFÖRBEREDELSE
Utfall (bleed) på 3-5mm

Alla objekt som når ut till trycksakskanten ska fortsätta 3-5mm över kanten så att inga synliga vita ytor uppstår pga förskjutning vid vikning, bindning, skärning osv. Det är viktigt att ta hänsyn till utfallet redan vid förberedelse av designelement och beskärning av bilder, annars kan det hända att någon viktig detalj skärs bort. Kravet på utfall gäller även vid reklam som når ut till sidkanten. Dessutom ska man se till att inget viktigt element på sidan når närmare kanten än 3-5mm. De minsta efterbehandlingsfelen blir särskilt påtagliga vid linjer som är parallella med sidkanten.

Svart och övertryck (overprint)

För att undvika att små fel vid ihoptryck blir synliga runt svarta texter, linjer och mindre objekt mot färgad bakgrund ska övertryck (overprint) tillämpas vid alla svarta (100% K) objekt. Vid svarta objekt där övertryck inte rekommenderas (t ex stora ytor där en underliggande bild eller färg kan lysa igenom) ska man använda svart utan övertryck:

  • vanlig svart (automatiskt övertryck tillämpas): 100K
  • flerfärgad svart (richblack): 100K-50C eller 100K-50C-40M
  • svart utan övertryck: 100K-1C-1M-1Y

Ett annat vanligt problem vid övertryck är övertryck som av misstag har tillagts vita eller färgade objekt. I så fall kommer text att försvinna eller färgen att förändras. Det rekommenderas att ta bort övertryck från alla icke-svarta objekt under slutkontrollen. Om uppdraget avser trapping eller övertryck av icke-svarta objekt eller vid andra särskilda önskemål om tillämpning av övertryck ska man underrätta reproavdelningen om detta i varje enskilt fall och komma överens om en fungerande lösning.

Vit text mot svart bakgrund

Eftersom 100% K svart ser ut för ljus på en stor yta använder man i grafisk formgivning ofta flerfärgad svart (richblack) där svart blandas med andra delfärger. När vit text trycks på en sådan bakgrund (även mörk bild eller färgad bakgrund) gör minsta fel vid ihoptryck texten oläslig. Vid typsnitt med serif, i kursiv eller med mycket fina linjer ska teckenstorleken normalt vara minst 10pt, vid typsnitt utan serif minst 8pt. När flerfärgad svart används bör sammansättningen vara 100K50C eller 100K50C40M, båda ger nästan den maximala mörkheten (densiteten) som kan uppnås i tryckprocessen.
Ett annat sätt att minska ihoptryckningsproblem vid vit text mot flerfärgad svart bakgrund är att använda en kantlinje (outline) på 0,1–0,15 mm bakom texten; linjen ska vara svart utan övertryck (100K-1C-1M-1Y).

Genomskinlighet vs klippning (clipping)

Även om nyare versioner av fotobehandlings-, grafik- och layoutprogram möjliggör att lämna en del av bilden genomskinlig (transparency), lägga till en skugga (dropshadow) eller använda andra specialeffekter går de inte att realisera i PDF version 1.3 som standarden PDF/X-1a bygger på; vid senare versioner av PDF blir tryckresultatet ofta beroende på skrivaren eller RIP-systemet och följaktligen oförutsägbart. Om programvaran försöker att få till genomskinligheten vid utskrift på något annat sätt resulterar det i en stor och eventuellt problematisk PDF-fil. Därför är det rimligast att undvika effekter med genomskinlighet. Om designen kräver att en bild ska klippas ut ur bakgrunden bör man använda skärlinje (clippingpath) av Photoshop som alla vanligare layoutprogram accepterar i TIFF- och EPS-filer.

Gör så här:

  • Använd Pen-verktyget av Photoshop för att rita en linje runt det aktuella objektet (fungerar på samma sätt som det motsvarande verktyget i Illustrator).
  • spara den resulterande konturen i Paths-paletten genom att välja Clipping Path i palettens extrameny och aktivera den ritade linjen. Lämna Flatness-fältet tomt.
  • Spara resultatet som en TIFF- (eller EPS-) fil och använd denna fil vid layout.

På liknande sätt kan man göra en figur i CorelDraw och placera bilden i den med hjälp av kommandot PowerClip.

Färgseparation

Färgseparation betyder att en bild i RGB-färgsystemet som används av en scanner, digitalkamera eller annan ingångsenhet konverteras till ett färgsystem som passar tryckutrustningen; vid fyrfärgstryck är det CMYK som gäller. Ofta tror man felaktigt att färgseparation avser framställning av tryckfilmer eller -plåtar; i själva verket sker bildkonvertering från RGB till CMYK (dvs färgseparation) under bildbearbetning i Adobe Photoshop eller utskrift från layoutprogrammet. Programvaran för färgseparation tar hänsyn till kända parametrar om tryckprocessen (inställningar i Photoshop eller ICC-profilen) och försöker att uppnå ett resultat som är så nära originalet som möjligt, inom gränserna för utgångsenhetens möjligheter. Därför är det viktigt att observera att färgseparation för en specifik enhet ger inte nödvändigtvis samma resultat vid tryckning med någon annan enhet, och om en färgseparation avsedd för bestruket papper trycks t ex på tidningspapper kan det medföra allvarliga tekniska problem. Det rekommenderas att utföra större delen av bildbearbetningsprocessen i RGB-färgsystemet och sedan separera bilden i Adobe Photoshop med hjälp av en lämplig ICC-profil för de specifika användningsparametrarna. Alternativt kan man använda RGB även vid layout vid nyare layoutprogram (t ex Adobe Indesign CS), förutsatt att RGB- och CMYK-profilerna är korrekt definierade och den resulterande filen är en sammansatt PDF med CMYK- eller CMYK- och spot-färger.

Spot-färger

„Företagsfärger” definieras oftast med hjälp av PANTONE®-färgkoder som anger formeln för blandning av färgen. Det är viktigt att observera att en färgblandning kan ge betydligt olika resultat vid tryckning på olika papper, t ex kan man jämföra färg 123 på bestruket och obestruket papper på PANTONE®s solfjäderkartor  “solidcoated” och “soliduncoated” . För att uppnå ett visuellt likvärdigt resultat är det rimligast att definiera företagsfärger separat för såväl olika papper som olika tryckmetoder: t ex PANTONE® 123C (bestruket papper) kan vid visitkort eller formulär ersättas med PANTONE® 115U (obestruket papper). Ofta tänker man inte på det, och då tryckeriet blandar färgen enligt koden och kontrollerar resultatet med hjälp av en solfjäderkarta som motsvarar det beställda pappret kan resultatet avvika från det önskade. Observera även att många spot-färger av PANTONE® inte går att realisera i fyrfärgstryck och motsvarigheter valda med hjälp av dator eller solfjäderkartor ger inte alltid det önskade resultatet; dessutom utgår äldre solfjäderkartor och program från tryckfärger som används i USA.

Vid frågor är Du välkommen att kontakta:

e-post: repro@paar.ee
mobil: +372 557 5050

Tryckeriet äger rätt att göra oundvikliga rättelser i kundens filer med syfte att säkerställa tryckkvalitet. Beställaren ska ersätta kostnader för ombearbetning av Beställarens material som inte uppfyller de tekniska kraven samt kostnader orsakade av material som inte uppfyller de tekniska kraven.